Vårens examensarbeten av studenter från upplevelseproduktion
___________________________________________________________
Elin Jaller & Karin Jonsson (Kandidat)
Upplevelseproduktion i praktiken – En studie av gästers upplevelse vid eventet Rock n’ Roll Piteå.
Efter tre års intensiva studier till upplevelseproducent, bestämde sig Elin Jaller och Karin Jonsson för att testa sina nyvunna teoretiska kunskaper i praktiken. Tjejerna ville skapa ett projekt och finnas med från idéstadiet till genomförandet och efterarbetet. Detta utmynnade i eventet Rock n’ Roll Piteå som sedan låg till grund för forskningsfrågan i deras kandidatuppsats*.
En grundförutsättning för Elin och Karin var att hitta ett utrymme som de kunde bearbeta och forma till någonting med en känsla av råhet och svartklubb. Ett centralt beläget parkeringsgarage i Piteå mötte kraven och fick tjänstgöra som lokal under eventet. Känslan av storstad eller verklighetsflykt blev oundviklig och förstärktes ytterligare med ljuseffekter, modevisning och livemusik.
Små- och mellanstora städer i landet är inte vana att arrangera event med likartad karaktär som Rock n’ Roll i Piteå vilket gör svaret på forskningsfrågan ännu mer intressant. Vad tyckte egentligen publiken från målgruppen 18 – 30-åringar om eventet som helhet?
Tumma aldrig på gästperspektivet
För att få adekvat feedback samlade Elin och Karin ihop tre fokusgrupper som fick sätta sig ner och diskutera eventets för- och nackdelar. Huvudsakligen kom samtliga grupper att mest frekvent diskutera plus och minus med lokalen och värdskapet. De ansåg t.ex. att lokalen kändes för stor i relation till antalet gäster vilket finner sin naturliga förklaring i brandskyddsregler och andra föreskrifter. Därtill plussades det för det goda värdskapet och kvaliteten på kvällens underhållning.
Vad drog Elin och Karin för slutsatser efter genomförandet av Rock n’ Roll Piteå?
De är båda rörande överens om att en upplevelseproducent aldrig får tumma på gästperspektivet vid genomförandet av ett event. Karin och Elin tycker dessutom att de teorier som de studerat under tre år är relevanta och leder till att gästerna får en meningsfull upplevelse. De hoppas att fler studenter tar chansen att genomföra ett projekt av denna dignitet för att kunna förankra sina teoretiska kunskaper och utvecklas som upplevelseproducent.
——————————————————————————————–
Frida Söderholm & Kim Rönnqvist (Kandidat)
Bodens kommun som upplevelsestad genom samverkan
Frida och Kim är båda uppvuxna i Boden och valde att syna sin hemstad i sömmarna gällande stadens samverkan mellan logi- och aktivitetsaktörer, Boden Turism (ek. förening) samt de kommunala aktörerna. Finns det en samverkan och fungerar den i sådana fall tillfredsställande? Hur profilerar sig Boden och kan Boden bli en stad som, inom turistnäringen, fokuserar på upplevelser? Dessa var några av de frågeställningar som Kim och Frida baserade sin kandidatuppsats* på.
En bantning av försvaret tillsammans med flytten av sjukhuset i Boden och rådande lågkonjunktur medför bistra tider i staden. Därför måste Boden hitta nya vägar för att marknadsföra sig och bli attraktiv för folket. Frida och Kim vet hur detta ska gå till.
Upplevelsestrategi
En essentiell del i att locka fler invånare till en stad är att det finns medial goodwill och att de ungdomar som flyttar därifrån strör superlativ om sin hemstad. Är detta en verklighet för dagens Boden? Inte enligt Frida och Kim.
Visserligen har kommunen satsat på nya Boden Arena och en nöjespark samt ett innovativt trädhotell ligger på planeringsstadiet, men det krävs mer. Det krävs att den existerande samverkan mellan logi- och upplevelseaktörer samt kommunen fungerar med Boden Turism som nav.
Kim och Frida ser dessutom en tvetydig profilering av sin hemstad. Det som tidigare hette ”Fördel Boden” har på senare tid fått konkurrens av ”Upplev Boden” vilket kan uppfattas som oklart. Uppsatsens författare anser att det senare alternativet gagnar staden mer och de vill att besöksnäringen håller sig till detta uttryck i sin profilering.
Finns det något hinder för en ny profilering? Kim och Frida ser flera.
Först och främst handlar det om en ekonomisk fråga och sedan saknas det för tillfället en tydlig strategi och tydliga mål. Lägg till detta bristfällig kommunikation inom samverkan samt problem för småföretagare att se nyttan p.g.a. undermålig resultatredovisning. Det finns en hel del att jobba på i strävan att få rätsida på den aktuella samverkan i Boden!
——————————————————————————————–
Christina Mathilde Rydland (Magister)
The Experience Economy: Domino or Dynamo?
How the experience economy can develop sustainable destinations
Dominobrickor står inte särskilt stadigt och rasar ihop i en hög om man så mycket som petar på dem. En dynamo däremot sitter stadigt och genererar kraft närhelst den får kontakt med ett hjul. Skillnaden är tydlig och Christina Mathilde Rydland vill i sin magisteruppsats* utröna om upplevelseindustrin är en dynamo eller domino när det gäller att erbjuda destinationer hållbar destinationsutveckling.
Christina har en norsk pappa och svensk mamma, hon är född och uppvuxen i Afrika och har endast bott i Skandinavien i åtta år. Inte konstigt att denna världsvana tjej valde att åka till Indonesien och Telunas Beach på Sugie Island för att samla information till sin magisteruppsats. Hon fann en turistdestination som strävar efter att ge turisterna någonting annat än sol, bad och billig öl. På Telunas Beach vill man erbjuda upplevelser som ingen annan kan erbjuda och samtidigt ge tillbaka till samhället – hållbar turism för generationer.
Genuina upplevelser
Hur har ägarna av Telunas Beach arbetat för att stödja och underhålla sin målmedvetna satsning på hållbar turismutveckling?
Christina utförde djuplodande intervjuer med de tre amerikanska ägarna och kom fram till ett flertal punkter som måste anses nödvändiga i arbetet.
Ett axplock av dessa är delaktighet, fördelaktigt läge, engagemang och samhällsansvar. På Telunas Beach jobbar man för att möta den postmoderna resenärens förväntningar vilket har resulterat i en hög grad av återkommande turister. Framgången för destinationen ger faktiskt ringar på vattnet för hela samhället. Lokala invånare anställs på Telunas Beach, pengar investeras i skolar och sjukvård och samhället rustas för att kunna ta emot fler turister. Det finns en utvecklingsvision.
——————————————————————————————–
Anton Kallioniemi-Andersson (Magister)
När etik möter verklighet. En studie inom eventproduktion.
Anton Kallioniemi-Andersson valde att i sin magisteruppsats* undersöka om det, med etik som bas, går att producera marknadsföringsevents. Anton utförde kvalitativa djupintervjuer med fyra eventproducenter (två män och två kvinnor) där alla hade minst 1,5 år i branschen. Under arbetets gång fann Anton fyra etiska gränsdragningar som blev till vågskål i sökandet efter svar.
För att öka förståelsen för sina tankegångar och konklusioner beslutade Anton att ge sina egna definitioner och tolkningar av viktiga begrepp. Offentliga rummet, påverkan på individer och utilitarism förtydligades på ett rakt och konkret sätt. Sedan kommer de etiska gränsdragningarna:
1. Marknadsföring är etiskt försvarbar om den inte påverkar individers autonoma bestämmande.
2. Marknadsföring är etiskt försvarbar om den går att välja bort om den inte är önskvärd.
3. Marknadsföring är etiskt försvarbar om den inte vilseleder konsumenten och (4) marknadsföring är etiskt försvarbar om den inte direkt skadar berörda individer.
Diskurser
Anton har, i sin uppsats, berört vissa diskurser (red. anm: samtal särskilt kring visst ämne och av formellare slag) som motvikt till de etiska gränsdragningarna. Intressekonfliktsdiskursen, miljödiskursen och den ansvarsfrånsägande diskursen synas med tillhörande underdiskurser för att nå ett svar på forskningsfrågan. Är eventmarknadsföring etiskt försvarbart? Enligt Anton är svaret nej.
Han vilar sitt svar på att intressekonfliktdiskursen bryter mot etisk gränsdragning nummer 4 och den ansvarsfrånsägande diskursen bryter mot etisk gränsdragning nummer 2 och 3.
Företag som väljer att marknadsföra produkter på offentliga torg eller i gallerior riskerar alltså att bryta mot den etiska kod som Anton bygger upp i sin uppsats.
——————————————————————————————–
Axel Adlercreutz (Magister)
Autenticitet i upplevelsemiljöer
Dieselverkstaden, Jumbo Hostel och Gröna Lund har alla en sak gemensamt – de bedriver verksamhet i gamla miljöer. Axel Adlercreutz frågar sig i sin uppsats*: Hur skapar man förutsättningar för en ny verksamhet i en gammal miljö? Vad är autenticitet och hur behåller man denna under tidens gång?
Axel presenterar, i sin uppsats, flera olika synsätt på autenticitet. På museer kopplas begreppet exempelvis till trovärdighet, auktoritet och original. Detta kan jämföras med existentiell autenticitet som står för autentiska upplevelser, nostalgi och ett fokus på återskapandet. Lägg därtill den postmodernistiska positionen där medvetna turister söker upplevelser inom ”hyperreality” som t.ex. Disneyland. Ett bra exempel på det sistnämnda är Jumbo Hostel vilket utvecklas vidare i Axels uppsats.
Dieselverkstaden och Gröna Lund
Företag byter ofta lokaler av ekonomiska eller verksamhetsmässiga orsaker. Problem dyker dock upp om den lokal man ska flytta in i har ett historiskt värde som man vill behålla, men samtidigt modernisera. Autenticiteteten kommer i fråga. Vem är egentligen avsändaren?
Dieselverkstaden började som en ren industrilokal, men byggdes senare om för att bli kulturhus. Autenticiteten har behållits genom att arkitekten behöll de ”bra bitarna” och kopplade ihop dessa med nutiden – alla tidsåldrar är viktiga.
Gröna Lund är i planeringsstadiet för att utöka verksamheten till att inkludera den parkeringsyta som finns i direkt anslutning till nöjesparken. För att behålla autenticiteten måste arkitekten återspegla en trovärdig bild av Djurgården och bibehålla temat ”Gröna Lund”. Det krävs m.a.o. en kreativ återkoppling.
Avslutningsvis skall nämnas att Axels analys av forskningsfrågan utmynnade i en modell som kan studeras vidare i uppsatsen.
——————————————————————————————–
Mia Kristensson & Hanna Wedin (Magister)
Livsstilsanpassad butikskommunikation. Förutsättningar för klädbutiksupplevelser.
Att kunder handlar kläder utifrån sin livsstil är ingenting nytt, men Mia Kristensson och Hanna Wedin har undersökt hur interiör, atmosfär, personal och ett varumärkes värdegrund kan användas i livsstilsanpassad klädbutikskommunikation. Söker dagens konsumenter enbart kläder i en klädbutik eller söker de efter mer?
För att få svar på sina frågor valde Hanna och Mia ut tre butiker i Stockholm och tre butiker i London. Därefter besökte de samtliga butiker för att studera hur man anpassat miljön för att locka så många kunder som möjligt. Till butikerna i Stockholm tog tjejerna även med sig särskilt utvalda vänner som fick vandra omkring i butikerna och sedan intervjuades dessa individuellt. Uppsatsens* frågeställningar besvaras m.a.o. ur ett kundperspektiv.
Bra butiksatmosfär
I tider när många butiker slår igen sina portar kan Hannas och Mias uppsats ge nya uppslag till hur man lockar kunder till besök och återbesök. De beskriver t.ex. hur grundförutsättningarna för en god butiksatmosfär ser ut. Livsstil, budskap och känsla är, enligt uppsatsens författare, de byggstenar som utgör basen till en attraktiv butiksmiljö. Dagens konsumenter söker inte bara produkter – de söker efter upplevelser.
Slutsatsen är att allt måste fungera för att en kund ska lockas in i butiken, handla produkter och förhoppningsvis återkomma för fler inköp. Om en butik vill anpassa sig efter livsstil så måste den se till att majoriteten av butikens kunder blir nöjda. En bra butikatmosfär är en vital del när det gäller att påverka kundernas köpbenägenhet.
——————————————————————————————–
Erika Mikaelsson (Magister)
Hållbar turismutveckling inom upplevelsenäring på svenska vintersportdestinationer.
Erikas intresse för miljöfrågor började när hon som barn ilsknade till över att hennes lekplats revs p.g.a. den nya sträckningen av E4:an. Efter att på senare tid ha läst boken ”100 sätt att rädda världen” av Johan Tell bestämde hon sig för att slå mynt av sitt intresse och skriva sin magisteruppsats* kring ekologiskt hållbar turismutveckling.
I uppsatsen har Erika valt att fokusera på destinationerna Åre, Hemavan/Tärnaby, Abisko och Björkliden som alla skiljer sig i engagemang vad gäller miljöfrågor. För att lättare kunna påvisa skillnaderna har destinationerna tilldelats individuella poäng i en tregradig skala där Åre får ses som en föregångare. Gemensamt för samtliga vintersportdestinationer är dock att det finns en tro på den medvetna turisten och de krav som dessa ställer.
Påverkansfaktorer och handlingsverktyg
De flesta aktörer inom vintersportturismen uttalar ett intresse av att bli mer ansvarstagande, men precis som i många andra frågor handlar det om ekonomi. Det får inte kosta för mycket. Vad är det då som påverkar aktörerna? Påverkansfaktorerna är många, men miljöintresse, klimatförändringen och en lokal förankring är faktorer som sticker ut. Erika använder även sin uppsats till att leta handlingsverktyg för den miljömedvetna aktören – viktiga sådana. Motivation, gemensamma visioner, kunskap och utvärdering är bara ett axplock ur en lista som kan göras väldigt lång.
Anser Erika att en vintersportdestination kan bedrivas på ett hållbart sätt. Svaret är ja, men det krävs stort engagemang, motivation, resurser och kunskap från aktören.
——————————————————————————————–
Ali Mokhami (Magister)
Från Black Maria till Black Box. En filmupplevelse blandad med livemusik.
Utvecklingen inom filmindustrin har kommit en lång väg sedan Thomas Edison producerade film i sin studio Black Maria. Ali Mokhami valde att gestalta detta genom att jobba på två fronter när han genomförde sin alternativa filmfestival i Black Box – en kombination av film och livemusik. Ali ville skapa förutsättningar för en annorlunda filmupplevelse.
Konceptet med en kombination av film och livemusik har testat på t.ex. festivalen Flimmer i Norrköping där man musiksätter stumfilmer. Denna festival var en inspirationskälla för Ali som dock valde att tänja ytterligare på gränserna. De 70 besökare som kom till Black Box under filmvisningen fick bl.a. se och höra ett liveband spela Rolling Stones-låtar samtidigt som en film om det klassiska bandet rullade på bioduken. Med noggrann timing tystades ljudet från filmen och bandet fyllde i med tonsäkra tolkningar av de aktuella låtarna.
Mingel med åsikter
Filmfestivalen delades medvetet upp i två akter eftersom Ali ville att besökarna skulle få möjlighet att andas ut och fundera på alla intryck som de förhoppningsvis fått under arrangemanget. Vilka åsikter hade då besökarna? Blandade. Vissa ansåg att livemusiken var distraherande, men de flesta skulle gärna besöka liknande arrangemang igen. Filmfestivalen får ses som en framgång för den filmintresserade upplevelseproducenten. Ali hann även med att spela in den dokumentär under projektets gång där tittaren får följa med honom i alla de skratt och kval som följer med en produktion av detta slag. Nu får vi hoppas att fler inser potentialen i denna festival och bjuder Sveriges filmfantaster på någonting extra.
——————————————————————————————–
Madelene Lidmalm (Magister)
I klättringens spår…
– en undersökning om upplevelser och begrepp hos upplevelsedeltagare inom organiserad klätterproduktion.
Har du någonsin upplevt den frihet och det adrenalinpåslag som klättring ger? Madelene Lidmalm vet hur det känns och hon ville gå djupare i fenomenet genom att försöka identifiera upplevelsekvaliteter hos individer som deltar i organiserad klättring. Vad har deltagarna för målsättning i relation till sin klättring? Vad har deltagarna för erfarenhet och ambition med sitt utövande inom klättring? Detta och mycket mer ger Madelene svar på i sin uppsats*.
Enligt Madelene handlar upplevelseproduktion oftast om mjuka värden och att skapa förutsättningar för folk att kunna ”uppleva”. Upplevelsedeltagare är komplexa individer som, utöver att delta, värdesätter de sociala aspekterna. Madelene upptäckte t.ex. att fikapauser genererar ett mervärde i en produktion.
Deltagandeobservationer
Madelene är en aktiv klättrare och hade därför förmånen att kunna koppla deltagarobservationer till sin kvalitativa undersökning där sju personer fick ge sin syn på organiserad klätterproduktion. Informanterna gav Madelene utförliga svar vilket underlättade hennes arbete med att finna de upplevelsekvaliteter hon ville definiera i sin uppsats. Att uppleva världen, personliga upplevelser, det sociala samspelet, upplevelsen av kroppen i rörelse samt naturupplevelser hör alla till den skara kvaliteter som Madelene kunde sålla fram. Uppsatsens författare kastar avslutningsvis ut en tänkvärd frågeställning till läsarna: Klättring för att överleva eller en imponerande och storlagen upplevelseproduktion?
* Vårens examensarbeten publiceras på LTU:s hemsida under hösten 2009. För mer info. kontakta Monica Äijä-Lenndin.
Text och bild: Jacob Johansson, Skribenten i Piteå AB
